Vår resa började för över fyra år sedan, då landskapet för UI-design var ganska annorlunda – Sketch var det ledande programmet, och Figma var fortfarande i sin tidiga fas. Trots att vi började med Sketch, lärde vi oss värdefulla läxor om att inte vara rädda för att revidera beslut och omfamna förändringar, vilket ledde oss till att upptäcka ett bättre alternativ i Figma. Idag är vi glada över att vi valde att starta om med ett nytt bättre anpassat verktyg trots att det tog en del extra tid. Vi är också glada att vi började med Sketch och inte väntade på nya bättre verktyg. Det var helt enkelt viktigt att komma igång.

Under hela processen insåg vi att att utöka designsystemets användbarhet för olika roller var nyckeln till att låsa upp dess verkliga potential. Genom använding skapas nyttan.

Lektion 1: Att omfamna förändring och revidera beslut

Vi insåg vikten av att inte fastna i våra ursprungliga beslut. När designverktygen och teknologierna utvecklades, vågade vi byta från Sketch till Figma, en process som tog tid men som slutligen lönade sig. Denna förändring gjorde oss mer effektiva och främjade ett dynamiskt designarbete som fortsätter att utvecklas med det ständigt föränderliga designlandskapet. Vi kommer troligen komma till motsvarande beslutspunkter framöver och att våga välja om är vi inte rädda för.

Lektion 2: Att utöka designsystemets användning

I början använde bara UI-designers designsystemet, vilket begränsade dess potentiella påverkan. Vi insåg dock snabbt att att involvera andra roller skulle förbättra systemets kraft. Genom att inkludera tidiga prototyper och samarbeta med UX-designers blev designsystemet mer omfattande och inkluderande. Men den verkliga förändringen inträffade när vi integrerade systemet i front-end-koden, vilket möjliggjorde användning av identiska komponenter från designsystemet för utvecklarna. Detta gjorde också testningen mer effektiv och säkerställde enhetlighet genom hela utvecklingsprocessen.

Lektion 3: Effektivisering av designarbetsflödet

Tidigare använde vi en kombination av verktyg som Sketch, Storybook, Zeplin och InVision, vilket skapade onödig komplexitet. Nu, med Figma som vår centrala plattform, har vi minskat fragmenteringen och förbättrat samarbetet mellan teammedlemmarna. Även om vi ännu inte är en komplett centraliserad plats för designsystemet, är vi fast beslutna att utforska sätt att erbjuda enkel åtkomst och sömlösa uppdateringar för hela designekosystemet.

Lektion 4: Process för arbete

Vi såg också ett stort behov av att skapa en process som vi kan återkomma till för att inte missa viktiga delmoment. Tidigt i vårt arbete arbetade vi mer ”Ad-hoc” och löste problemen snabbt men missade till exempel uppdatering av dokumentation. Nu går alla våra ärenden samma väg genom processen och där finns steg som tillgänglighetstestning, dokumentation och acceptanstest.

Avslutning:

Resan med vårt designsystem har varit en utveckling av lärande och tillväxt. Genom att omfamna förändringar, involvera olika roller och effektivisera arbetsflödet har vi förändrat sättet vi arbetar och samarbetar på. Medan vi fortsätter att finslipa och utöka vårt designsystem ser vi fram emot att ligga i framkant och leverera förstklassiga upplevelser för våra användare och kunder. Framtiden ser ljus ut, och vårt designsystem kommer att vara centralt i det mesta vi jobbar med.

The post Designsystem – en spännande resa, häng med first appeared on Coaching och mentorskap inom agilt och UX.

Så, du är en av oss – en av de tappra själarna som ägnar sitt arbetsliv åt att förbättra användarupplevelsen, eller som vi säger, UX. Det är en fantastisk värld där vi alltid är på jakt efter sätt att göra saker och ting bättre, smidigare och mer användarvänliga. Men som du kanske har märkt, när man jobbar med UX, kan det också påverka våra liv utanför kontoret på ett sätt som får oss att höja ögonbrynen och ibland dra på ett trött leende.

Låt oss prata om riskerna det innebär att vara en UXare.

Det är som om våra hjärnor alltid är på högvarv, letar efter designfel och möjliga förbättringar, oavsett var vi befinner oss. Ta en vanlig tur till varuhuset som exempel. Du kan inte gå in på köksavdelningen utan att förfasas över mikrovågsugnarna med fler funktioner än du någonsin kommer att använda. Varför behöver de 12 knappar när 10 av dem är helt onödiga? Det är en gåta som vi UX:are inte kan låta bli att fundera över.

Och, vad sägs om parkeringsautomater som har förvandlats till maskiner för att sälja bussbiljetter? En enkel sak som att köpa en biljett tur och retur blir plötsligt en utmaning. Knapparna är små, skärmen är svår att läsa, och att göra rätt val känns som att lösa en komplicerad kod. Du är på väg till ett möte, och tiden tickar, men det verkar omöjligt att få den där biljetten.

Sedan har vi kaffemaskinen på kontoret. Du vill ha en stor kopp starkt kaffe, men först måste du bekräfta dina val på en skärm där de klickbara ytorna är som en skattkarta utan skattmarkeringen, det där stora krysset X. Mellan två möten är tiden knapp, och du tänker att du snabbt kan få din kaffedos. Men, du är inte ensam i den här kampen, tre personer före dig har redan missat sina koppar, och du är den senaste offret.

Men också porttelefonen i din väns flerbostadshus – den är en historia för sig själv. Du vill komma in, men istället för en enkel portkod har de en porttelefon som ser ut som om den kom direkt från teknikens helvete. Knapparna är små och svåra att trycka på, displayen är otydlig, och du undrar om din vän ens vet hur man öppnar porten från sin sida. Det är som att försöka knäcka en hemlig kod.

Som UX:are är jobbet med dig vart du än går och det kan vara tungt ibland men också en möjlighet till att bidra än mer till än smartare värld.

Så varför är det så här?

Varför har vi lyckats göra digitala produkter användbara, men när det kommer till den del av världen där traditionell teknik möter displayer, verkar det som om något gått snett? Vi UX:are har svaren, och vi är redo att hjälpa till med att göra den här delen av världen mer användarvänlig.

Låt oss vara med i processen, låt oss göra din produkt användbar, och vi lovar att det kommer att sälja. För när allt kommer omkring, vem vill inte ha en produkt som faktiskt fungerar smidigt och enkelt, både på jobbet och på fritiden?

Det är något att tänka på nästa gång du förfasas över en överkomplex mikrovågsugn eller en kaffemaskin som kräver en doktorsgrad i fysik för en slät kopp kaffe.

Låt oss invadera produktvärlden med våra kunskaper och inte bara vänta på att produktvärlden skall komma ikapp. Våga vara den där jobbiga kunden som kontaktar leverantören och säger – Hej jag vet hur er produkt kan bli bättre!

Vilka dumma produkter tycker du skulle tjäna på att bli smartare? Hör av dig så snackar vi!

The post Är du en av oss? En UX:are? first appeared on Coaching och mentorskap inom agilt och UX.

När jag en dag i somras reste till semesterorten och inte fick sittplats stod jag upp på tåget och betraktade vad människor konsumerade på sina telefoner, alla satt med huvudena böjda ner med gamnackar över sina telefoner, öppnade det mina ögon för den pågående diskussionen om algoritmers makt och det kurerade innehållets påverkan.

Det blev snart uppenbart för mig att de flöden vi matas med av stora teknikföretag som Facebook, TikTok och Instagram skapar en snäv vy över världen. Mitt eget flöde bestod mestadels av europeiskt, amerikanskt och ibland sydostasiatiskt innehåll, samtidigt som det saknade representation från Afrika och andra delar av världen.

Denna insikt irriterade mig, eftersom jag alltid betraktat mig själv som öppen för olika kulturer och bakgrunder. Ändå höll dessa algoritmer oss mer eller mindre omedvetet instängda i våra egna bubblor, förstärkte befintliga klyftor och begränsade vår exponering för mångfaldiga perspektiv.

Det blev särskilt tydligt när jag såg skillnaderna när det visades fotbollsvideoklipp på två olika skärmar. På den ena personens skärm dominerades den manliga, vita spelarvärlden, medan den andra personens skärm fokuserade på kvinnliga spelare med mörkare hudton. Trots att båda var passionerade fotbollsfans förblev deras världar uppdelade och isolerade. Det gemensamma intresset blev ändå delat i olika segment.

Denna upplevelse fick mig att fundera över konsekvenserna av de kurerade flöden vi matas med, både för oss som individer och för samhället som helhet. Vilken sorts information går vi miste om, och hur påverkar detta snäva perspektiv vår förmåga att förstå och empati för andra?

Som UX:are ser jag det som min uppgift att skapa digitala upplevelser som främjar inklusivitet och öppnar våra ögon för mångfaldiga perspektiv. Det är avgörande att vi aktivt är medvetna om det innehåll vi konsumerar och aktivt söker mångfaldiga röster och åsikter. Endast genom detta kan vi verkligen förstå världen och utmana de begränsningar som påtvingas oss av algoritmer.

Låt oss tillsammans utmana de teknikgiganter som styr våra digitala liv och kräva en mer inkluderande och öppen digital värld för alla. Förändringen börjar med oss, med vårt medvetna val att söka och omfamna det mångfaldiga och komplexa som världen har att erbjuda.

Vad av det du jobbar med riskerar att skapa klyftor? Vad av det ditt företag levererar syftar till att överbrygga klyftor? Vad kan du göra? Vad kan jag hjälpa till med? Let me know!

The post Algoritmer och vårt snäva synfält: Hur tekniken formar vår värld first appeared on Coaching och mentorskap inom agilt och UX.

Efter mitt parisiska äventyr återvände jag till hotellet och beslutade att skriva en ärlig tvåstjärnig recension om restaurangen. som sig bör.

Månader senare fick jag ett oväntat e-postmeddelande från Google som informerade mig om att en av mina recensioner hade brutit mot deras regler. Meddelandet lämnade mig förbryllad och erbjöd ingen förklaring till vad jag hade gjort fel eller hur jag skulle hantera problemet. Vid den tiden tänkte jag inte så mycket på det, men jag visste inte att detta e-postmeddelande markerade början på en frustrerande resa.

Det var inte förrän ett hotell som jag också skrivit ett omdöme om frågade mig varför jag tagit bort min positiva recension över deras etablissemang som jag insåg att alla mina recensioner hade suddats ut utan någon förvarning. Jag blev fullständigt överrumplad, och bristen på kommunikation fick mig att känna mig maktlös. Förtvivlad över att förstå vad som hade gått fel försökte jag allt jag kunde för att nå ut till Google och få klarhet. Men allt jag mötte var automatiserade, generiska svar som inte erbjöd några verkliga lösningar. Bristen på mänsklig kontakt och transparens fick mig att ifrågasätta rättvisan i systemet.

När jag fördjupade mig i frågan märkte jag ett oroande mönster – teknikjättar har enorm makt över användargenererat innehåll, och vi som användare saknar medel att ifrågasätta deras beslut. Det var nedslående att bevittna frånvaron av ansvar och hur enkelt rykten kunde påverkas utan någon rättvis process. Efter omfattande forskning lyckades jag sätta ihop en möjlig orsak till borttagningen av mina recensioner. Det verkade som att en hämndlysten restaurangägare, missnöjd med min negativa feedback, hade rapporterat min recension. Följaktligen flaggade Googles algoritmer den som en överträdelse, men den här processen misslyckades med att ta hänsyn till väsentliga detaljer – att jag faktiskt hade varit på restaurangen, även om min telefon fortfarande var på hotellet i behov av laddning, därav Googles beslut – han var inte där. På grund av detta valde de att skrota min recension som faktiskt var en ärlig reflektion av min upplevelse. Tyvärr slutade de inte där utan Google tog bort samtliga recensioner.

Den här upplevelsen fick mig att ifrågasätta de rättigheter vi som slutanvändare har i den digitala världen. Det är oroande att inse att teknikjättar har all makten, sätter regler och fäller domar utan att ge oss en rättvis möjlighet att höras. Det väcker viktiga frågor om demokratin i en ständigt föränderlig digital tidsålder.

I det digitala landskapet tror jag starkt att användarrättigheter måste skyddas. Vi behöver en transparent överklagandeprocess, tillgång till verkligt mänskligt stöd och försäkran om att våra individuella omständigheter beaktas. Endast då kan vi skapa ett rättvisare ekosystem där användarfeedback omfamnas som ett värdefullt verktyg för förbättring, snarare än en röst som kan tystas utan frågor.

När jag reflekterar över mina kamp med Google kan jag inte låta bli att betona att det är bråttom. Vi måste förespråka för transparens, ansvar och användarrättigheter i den digitala sfären. Låt oss förena oss för att bygga en framtid där tekniken förbättrar livet utan att kompromissa med de grundläggande värdena i ett demokratiskt samhälle.

Tro det eller ej, men jag gjorde det till mitt uppdrag att överklaga Googles beslut, men jag är fortfarande fast i loopen trots att den nu pågått i två år, eller är detta en glitch i the Matrix?

Hur ser det ut på ditt företag? Har ni gått igenom upplevvelsen för era användare ur deras perspektiv? Har ni också sett över processerna för när det går fel, inte bara i de egna leden utan också för användarna? Kontakta mig för en expertgranskning.

The post Förlorad i den digitala labyrinten: Min kamp för användarrättigheter i teknikjättarnas värld first appeared on Coaching och mentorskap inom agilt och UX.

Vi minns nog många den lättnadens suck som spreds då Netflix, i mångt och mycket, banade vägen och gjorde det lika enkelt att säga upp, avsluta eller pausa ett abonnemang som det var att starta ett. Speciellt inom prenumerationsbranschen har det varit kutym att göra det besvärligt för användare att avsluta, nedgradera eller pausa sina abonnemang medan det är smidigt att gå i motsatt riktning. Så det går inte att säga att användarupplevelsen generellt sett är dålig och att det är därför det har varit så. Det är faktiskt enkelt att skapa ett konto och påbörja betalningen.

Men varför ser vi då fortfarande så många företag som envisas med att på olika sätt låsa in sina kunder? När jag säger ”låsa in sina kunder” syftar jag på olika metoder som begränsar användaren, antingen tillfälligt eller på längre sikt. Här är några exempel:

Gymkedjan som lockar med inskrivningsrabatter: Många gymkedjor erbjuder rabatter vid inskrivning, oftast i form av att du slipper betala hela eller delar av inskrivningsavgiften. Detta kallas ofta ett ”Once in a lifetime”-erbjudande. Om du senare bestämmer dig för att inte använda gymmet under en tid och vill avsluta betalningen, kan du upptäcka att om du återvänder som kund måste du betala inskrivningsavgiften igen. Det är som om inskrivningsavgiften är skapad för att kunna rabatteras bort. Detta är särskilt tydligt när inskrivningsprocessen ofta görs av dig själv via en terminal hos gymkedjan. Detta är ett sätt att låsa in dig, och det blir plötsligt lite mer besvärligt att ta en paus i betalningen.

Reseföretaget som skapar förvirring: Resebyråer har också hittat sätt att låsa in sina kunder. En taktik är att visa ett lågt pris i början, vilket får kunderna att välja dem. Men sedan, i bokningsprocessen, måste användaren lägga till namn på resenärer, kontaktuppgifter och tacka nej till olika försäkringar och avgifter. Priset som visas i början ändras sedan utan tydlig information till kunden. Det är som att köpa en vara i en butik och upptäcka att priset i kassan är högre än det som stod på hyllan, men skillnaden är att du inte kan prata med Ticket om det.

Detta beteende kan också betraktas som en form av inlåsning. Användaren har investerat tid och ansträngning i köpprocessen, och detta har skett i flera steg. Psykologiskt blir det svårare att backa och välja en annan leverantör ju längre man går i processen.

Det kanske mest vanliga exemplet på Dark Patterns idag är dialogrutan för att godkänna Cookies på din webbplats. Om det inte åtminstone är exakt lika lätt att avstå cookies som det är att godkänna dem ja då har du Dark Patterns där.

Hur upptäcker du Dark Patterns i din organisation?

Nu när vi har förstått vad Dark Patterns är och hur de kan se ut, låt oss titta på hur du kan upptäcka dem i din egen organisation:

1. Granska användardata: Ta en närmare titt på användardata och analysera användarnas beteende. Om du ser att många av dem avbryter köpprocessen eller avslutar sina abonnemang på ett tidigt stadium, kan det vara en indikation på att något är fel.
2. Feedback från användare: Lyssna på dina användare. Om du får återkommande klagomål om svåra avslutningsprocesser eller förvirrande betalningsalternativ, kan det vara tecken på Dark Patterns.
3. Kritisk granskning av användargränssnitt: Låt din UX-designer eller användbarhetsexpert noggrant granska användargränssnittet. De kan identifiera designval som kan lura användarna. Det behöver inte vara medvetna val, det kan ändå vara Dark Patterns.

Hur kan du bli av med Dark Patterns?

När du har upptäckt Dark Patterns i din organisation är det viktigt att vidta åtgärder för att eliminera dem:

1. Utbilda teamet: Se till att alla i organisationen förstår vad Dark Patterns är och varför de är skadliga för både användarna och företaget.
2. Ändra design och användarflöden: Arbeta med din designteam för att ändra designelement och användarflöden som skapar Dark Patterns. Gör processerna mer transparenta och användarvänliga.
3. Öka transparensen: Informera användarna tydligt om prisändringar, avgifter och villkor. Undvik att dölja information i finstilta texter.
4. Mät förbättringar: Efter att du har implementerat ändringar, övervaka användarbeteende och mät resultatet. Har avhopp minskat? Har användarupplevelsen förbättrats?

Dark Patterns är skadliga för användarupplevelsen och förtroendet för ditt företag. Genom att vara medveten om dem och ta aktiva åtgärder för att eliminera dem kan du skapa en bättre och mer ärlig användarupplevelse för dina kunder. Vill du hitta bättre lösningar? Kontakta mig

The post Dark Patterns, ett otyg på webben first appeared on Coaching och mentorskap inom agilt och UX.

Tyvärr är det ofta så att mikrointeraktioner, dessa skapare av närhet och gillande från användaren prioriteras bort, varför? De som leder utvecklingsteam eller produktägare har inte förstått dess fulla betydelse. De ser det som ”Bells and whistles” och sådan kan vi lägga till sen …

Jag rekommenderar att under vissa faser av ett utvecklingsprojekt fokusera på UI och att städa upp i det lite extra, lägga till lite ”bells and whistles” och få produkten att bli mer likeable. Ett bra tillfälle är när back-endteamet behöver refaktorera. Det finns säkert en mängd funktioner som är lätta att prioritera högre men har ni nått upp till MVP-nivå så är det nog dags för första lagret av just sådana sakar som gör att användarna gillar er produkt och att den skiljer ut sig. Fler features har inte den effekten på användandet, inte till samma relativt låga kostnad i alla fall.

Vill du diskutera hur ni kan få in detta tänk i era projekt och tjänster hör av dig.

Smarta sätt att använda mikrointeraktioner

1. Välkomnande introduktion: Använd mikrointeraktioner under introduktionen för att välkomna användare, introducera nyckelfunktioner och guida dem genom den inledande inställningsprocessen. Engagerande animationer och vänlig feedback kan skapa ett minnesvärt första intryck.

2. Interaktiv återkoppling: Använd mikrointeraktioner för att ge realtidsåterkoppling när användare tar åtgärder, som att klicka på knappar, skicka in formulär eller slutföra uppgifter. Omedelbar återkoppling förstärker känslan av att ha uppnått något och håller användare engagerade.

3. Diskret vägledning: Implementera mikrointeraktioner för att rikta användarnas uppmärksamhet mot viktiga element eller åtgärder. Subtila animationer kan framhäva interaktiva element och säkerställa en smidig navigationsupplevelse.

4. Känslomässiga utlösare: Integrera mikrointeraktioner som framkallar positiva känslor, till exempel lekfulla animationer eller festliga meddelanden, för att skapa en trevlig och njutbar användarresa.

5. Gamification: Infoga mikrointeraktioner som ett slags gamification med belönande animationer eller framstegsindikatorer, för att motivera användare och främja en känsla av prestation.

Viktiga överväganden vid design av mikrointeraktioner

1. Tillgänglighet: Prioritera tillgänglighet genom att se till att mikrointeraktioner inte hindrar användare med funktionshinder eller begränsningar. Erbjud alternativa sätt att interagera och få återkoppling.

2. Opt-in-alternativ: Ge användare möjlighet att anpassa eller inaktivera vissa mikrointeraktioner. Medan vissa kanske finner dem underhållande kan andra uppleva dem som distraherande.

3. Prestandapåverkan: Optimera prestandan för mikrointeraktioner för att förhindra långa laddningstider eller överdriven resursförbrukning, vilket säkerställer en smidig användarupplevelse på olika enheter och nätverksförhållanden.

4. Tydlighet och konsekvens: Behåll mikrointeraktioner konsekventa över användargränssnittet för att skapa igenkänning och undvika förvirring. Se till att syftet och resultatet av varje interaktion är tydlig och intuitiv.

5. A/B-testning: Genomför A/B-testning för att mäta effektiviteten av olika mikrointeraktioner. Samla användarfeedback för att förbättra interaktionerna och identifiera vilka som bäst resonerar med publiken.

Genom att använda mikrointeraktionernas kraft med omtanke kan vi förbättra själva upplevelsedelen i användarupplevelserna, framkalla glädje och ge ett varaktigt intryck. Dessutom, genom att integrera tillgänglighet i hjärtat av vår design, säkerställer vi att alla kan engagera sig med våra lösningar på ett underhållande och inkluderande sätt. Låt oss skapa digitala upplevelser som är både användarvänliga och glädjefyllda.

The post Förbättra användarupplevelsen, lägg till Mikrointeraktioner first appeared on Coaching och mentorskap inom agilt och UX.

Coaching hjälper människor att bli mer effektiva och fokuserade på sina mål. Numera har även entreprenörer, företagsledare och vanliga människor som du och jag insett fördelarna med att anlita en coach.

Vänta, betyder inte ”coaching” bara handledning eller instruktion?

Jo, du har rätt! Ordet ”coaching” har faktiskt sitt ursprung i ordet ”coach”, som betyder vagn. Lite lustigt, eller hur? Men när det gäller coaching i den här kontexten handlar det om att en coach hjälper dig att utvecklas och vägleder dig mot dina mål, precis som en vagn som tar dig dit du vill!

Okej, så hur funkar det mer konkret?

Tänk dig att du har en coach som är som en riktigt bra lyssnare – en person som inte bara hör vad du säger, utan även det som du inte säger högt. Genom att ställa smarta och tankeväckande frågor väcker coachen ditt inre ”aha!”-ögonblick och hjälper dig att upptäcka din fulla potential. Genom en coachingsprocess blir dina mål kristallklara, och vägen mot dem öppnar sig framför dig som en spännande resa.

Vanligtvis träffas man ungefär sex gånger under en tre månaders period, och coachingen anpassas efter dig och dina behov. Det är din tid, och det är du som bestämmer vad du vill uppnå. Ju mer engagerad du är och desto mer du är redo att göra förändringar, desto bättre resultat kan du förvänta dig. Jag är helt övertygad om att du kan nå fantastiska resultat!

Din coach hjälper dig också att klargöra hur du agerar och reflekterar kring dina framsteg mot dina mål. Med deras stöd och uppmuntran är det som att ha en riktigt bra hejarklack vid din sida!

Så, är coaching något för dig? Varför inte ge det ett försök och se hur det kan hjälpa dig att nå nya höjder i livet, både personligt och professionellt!

Hör av dig till mig om du vill diskutera ett upplägg och få ett prisförslag. Är du osäker på om just du är redo för coaching så gör mitt enkla korta diagnostiska test.

The post Vad är grejen med coaching egentligen? first appeared on Coaching och mentorskap inom agilt och UX.